Finbesök från Stockholm!

Igår var det finbesök från stockholm på Elftrinn! De förra ägarna, Staffan och Brita, var i göteborg och naturligtvis besökte dom sin gamla fina båt. Efter en visning av både båtens inre och yttre bjöds det på kaffe med goda kakor, bullar och fin choklad. Under tiden samtalades det om både ditt och datt. Jag passade även på att få en del tips, som t.ex. hur man tar isär vincharna. Tiden gick väldigt fort, som den brukar när det är trevligt. Så när kaffet var slut var det dags för Staffan och Brita att ge sig av hemåt. Innan dom åkte hanns det dock med lite obligatorisk gruppfotografering!

Brita och Staffan

Men dagen var inte slut med detta. Nu var det dags att hissa seglen och ta Elftrinn på en liten tur. Det var inte mycket vind och efter ett tag blev vi (jag och jimmy) och två andra segelbåtar fångade i ett stiltjebälte! Där låg vi och drev i närmare en halvtimme innan vi kom ur det. Någon tanke på att starta motorn hade vi aldrig eftersom vi inte hade några tider att passa. Därefter gick seglatsen i sakta mak genom den göteborgska skärgården. Jimmy, som var min gast och allt i allo, kokade även kaffe och servade med goda mackor. Mums! Jag tror till och med det bjöds på en kall öl!

Jimmy vid rodret

Sekunderna innan det blev helt stiltje

En kall öl i väntan på vind
Väl tillbaka på saltholmen stod Johanna och väntade på oss. Därefter spenderade vi resten av kvällen på Elftrinn. Det blev middag, bad och jag tror minsann det blev ytterligare en öl också!

Jimmy och Johanna, mätta och belåtna!

6.9 knop!

Igår var det dags att åka ut med Elftrinn igen. Det var jag, Jimmy och Johanna som skulle ut och vi började med att handla lite god mat. Nere vid båten förberedde vi seglen och bestämde oss för genuan denna dag. Efter att vi var ute ur hamnen och hissat seglen bar det så iväg söderut, mot Franholmen. Jag hade spanat in ön tidigare på Eniro (som med sina kartor, flygfoton och sjökort är ett fantastiskt bra planeringsverktyg) och det verkade inte vara några svårigheter att komma till med båten. Det märktes att det var söndag för det var många båtar som samsades på havet denna dag.

Franholmen

Med genuan uppe och en god slör var det återigen dags för en ny toppnotering, 6.9 knop denna gång! Vi höll god fart gentemot de andra båtarna och snittade runt 6 knop hela vägen ut till vårt slutmål. Värt att noteras är att vi faktiskt endast blev omseglade en gång på utresan!

Franholmen på GPS:en

Framme vid Franholmen rekade vi först lite och beslutade oss sedan för en plats där djupet verkade okej i närheten av en maxi 95:a. Dom var även hjälpsamma och tog emot våran förtöjningslina när vi lade till. Så fick jag även testa begskilarna som fungerade utmärkt, framför allt den vinklade. Den raka kilen var dock något sämre så den får bli reserv i framtiden, istället skall jag investera i ytterligare en vinklad så jag har två av dom.

Jimmy bär iland maten

Väl iland var det så äntligen dags att smörja kråset! Det blev chiabatta med oliver, keso, körsbärstomater och italiensk golfetta (mager superdupergod korv) och till det dracks det en kall pilsner. Efteråt var det dags för kaffe och chokladdoppade donuts! Mmmm... Livet är allt bra underbart! :)

Elftrinn

Trots att temperaturen i luften var närmare trettio var vattentemperaturen inte mer än 17.5 grad, och tyvärr för kallt för mig. Jimmy ville dock trotsa naturlagarna och visa sig lite mer från sin manliga sida (kanske för att Johanna var med) så han skulle naturligvis bada. Såg inte vidare njutningsfullt ut. Jag väntar gärna på att termometern visar 20!

Nästan 30 grader på land och 17.5 i havet

När klockan började närma sig halvsex började vi packa ihop för att segla hemåt. Till en början gjorden vi ett tappert försök att segla hem men vinden mojnade såpass att vi tillslut inte hade styrfart längre. Dags att starta motorn, som fick vara på resten av hemfärden. Tyvärr upptäckte jag under hemfärden att likrännan i bommen hade spruckit upp längs ut. Inte bra... Måste ha hänt under färden ut vid någon av gipparna? Får försöka fixa detta på något sätt. Skall nog förstärka med att surra ett rep eller kanske ett spännband runt bomen som håller ner seglet bättre och avlastar likrännan.

Att korsa en farled

Igår var jag och Jimmy ute med Elftrinn igen. Denna gången bar det iväg mot Fotö och Hönö. Vi hade kryss dit med perfekt vind och lyckade faktiskt få upp båten i hela 6.3 knop, nytt rekord. Seglen var bättre trimmade den här gången (med provisorisk cunningham på storen) och vinden gynnsammare. Skall nog se om jag kan spänna toppvanten och undervanten något varv till samt fixa cunningham till förseglet också. Gps:en är helt klart en välsignelse och var till stor hjälp när inloppet till göteborg korsades. Där döljer sig många skär och grund om man korsar på fel ställe.

Att prata i telefon och segla samtidigt?

När vi närmade oss Hönö kastade vi ankar i en liten bukt utanför stora Varholmen. Där käkade vi upp lite sillrester från midsommarfirandet, tog en öl samt en god kopp kaffe. När vi precis var klara och började smälta maten i solskenet märkte vi att vi böjade driva. Ankaret hade släppt från botten och vi gjorde några misslyckade försök att få det att fästa igen. Tillslut gav vi upp och eftersom vi drev i riktning mot ett grund packade vi snabbt ihop bordet och maten från sittbrunnen och startade motorn. När vi kört iväg en bit från grundet hissade vi seglen igen och seglade hemåt.

Stena Germanica ville inte släppa förbi oss!

Vi hade läns och slör hela vägen hem men när vi kom fram till farleden mojnade vinden något och den till synes gigantiska Kielbåten var på väg ut. Till en början trodde vi att vi kanske skulle hinna korsa farleden före färjan men eftersom vi endast gjorde runt 4 knop och färjan körde minst i tio så fick vi slå och åka parallellt med farleden ett tag. Det var nog tur det för strax var fäjan ikapp oss. Därefter fick vi vänta på ytterligare två stora conteinerbåter innan vi kunde korsa farleden och fortsätta hemåt. Det gjorde dock inget eftersom vinden tilltog och vi fick några extra fina kryssar under tiden!

I väntan på våran tur att korsa farleden

Premiärturen gjord!

Idag var det äntligen dags för premiärturen! Dagen började dock med ett trist telefonsamtal från dyntillverkaren. 4000kr kommer det att kosta att göra om dynorna till förkabinen. Inte roligt... måste sova på saken!

Men nu åter till det roliga...

Seglena förbereds

Idag var det som sagt äntligen dags för premiärturen. Det var jag och Jimmy som skulle få äran att segla Elftrinn först, men först var det lite småpyssel som skulle göras på båten. Först justerade jag riggen lite. Sedan monterade jag gps:enmed spännband lite provisiskt eftersom jag fortfarande inte bestämt någon plats för den. Jag monterade även nya travare till focken som jag köpte idag på morgonen. Jag köpte nya även till genuan men eftersom hela skenan måste monteras bort för att få de på plats så avvaktade jag med att montera dom. När de var klart tog vi upp kryssfocken och förberedde den på däck innan vi så äntligen kastade loss.

Svårt att vara lyckligare!

Jimmy läser sjökort

Premiärturen gick i en lagom bris på 4-5 sekundmeter. Seglen var lite slappa och det var svårt att få riktig höjd. Dagens toppnotering enlig gps:en var ändå 5.5 knop! Kolla in färdvägen på Eniros sjökort. Cirka 10.5 distans avverkade vi på cirkus fyra timmar. Vad blir det... 2.5 knop i snitt eller något i den stilen? Inget man slår nytt 24 timmars rekord med direkt! Dagens fika utspisades seglande, smörgås med pepparsalami och ost. Kaffe blev vi utan eftersom vi inte lyckades tända det nya spritköket!?

Skepparen själv, precis efter ett slag.