Sprayhood och sittbrunnskapell

Idag har jag satt på sittbrunnskapellet. Tillsammans med sprayhooden så blir hela sittbrunnen täckt och således skall inget vatten kunna rinna in den vägen när det regnar. Sittbrunnen har ju varit som en stor vattenuppsamlare hittills och det har varit svårt att få allt vatten att rinna ut genom självlänsarna vilket inneburit att vattnet runnit in i kölsvinet istället. Smhi har ju sagt att det skall komma en hel del regn nu så det skall bli intressant att se skillnaden nu när kapellet är på.

Elftrinn med sprayhood

Elftrinn med sprayhood och sittbrunnskapell

Sprayhooden monterad

Idag har jag monterat fast sprayhooden på båten. Tyvärr upptäckte jag när jag stod på båten att jag hade glömt alla de små kapellåsen som håller sprayhooden på plats, samt alla skruvarna, hemma! Det var bara att vända och åka hem igen. Väl tillbaka på båten trädde jag på sprayhooden på de två byglarna. Jag upptäckte ytterligare en söm som behövde lagas men det sydde jag på båten. När sömmen var lagad så skruvade jag fast alla kapellåsen samt de två hakarna som man spänner upp sprayhooden med. Det hela gick faktiskt väldigt smidigt. Tyvärr tog jag inga bilder men det kommer senare, var så säkra! ;)

Sprayhood

I helgen har jag lagat några sömmar på sprayhooden som jag dragit mig för att göra. Från början trodde jag i min enfald att det skulle gå att sy på symaskin men ack vad jag bedrog mig! Det var alldeles för trögt för maskinen så jag fick byta taktik och sy för hand istället. Inte så roligt och dessutom väldigt trögt att få igenom nålen, även med min muskelkraft, inte konstigt att maskinen hade problem. För att få igenom nålen fick jag ta i så mycket att den blev böjd. Jag fick ha en bit läder emellan fingrarna och nålen när jag tryckte den igenom tyget för att den inte skulle gå igenom mina fingrar så det tog flera timmar bara att sy en sträcka på knappt under en meter. Sömmen blev inte lika snygg som en maskinsydd men den fyller i alla fall sitt syfte och det är ju huvudsaken.

Sprayhooden i köket

Den spruckna likrännan

Idag var jag nere vid Elftrinn för att se hur jag skulle lösa problemet med den spruckna likrännan. Jag kom ner strax efter tolv och det sög i magen rejält så det var bara till att sätta på kaffet direkt! Mackor hade jag med mig hemifrån.

Sprickan i bomlikrännan. Notera tillskärningen i seglet... för att passa in mellan mätmärkena tro?

Efter någon halvtimmes fika i solen så började jag titta på skadorna från igår. Själva sprickan verkar inte vara några större problem att laga, verkar bara vara att limma ihop den. Däremot vill jag ju inte att skadan skall uppstå igen så det måste lösas innan fortsatt segling. Efter lite funderingar så kom jag fram till att det bästa var helt enkelt att avlasta likrännan genom att binda en lina några varv runt bomen och genom öglan vid skothornet. Jag arangerade även om uthalet, som från början hade två block (ett dubbelblock och ett trippelblock) som "krockade" då man skulle sträcka ut seglet. Vilket innebar att det var omöjligt att sträcka helt, utväxlingen var däremot enorm. Istället tog jag bort blocket som satt fast i skothornet på storen, bytte till ett dubbelblock med halkip på bommen. Detta räcker mer än väl och det går nu att sträcka ut seglet riktigt samtidigt som man inte behöver oroa sig att det drar iväg uppåt och förstör likrännan. Seglet är även något för stort (kommer från en annan båt från början) vilket också har gjort att det inte gått att sträcka ut ordentligt. Sprickan får vara tillsvidare, kommer troligtvis inte att lagas förens säsongen är över.

Förstärkningen utförd och blocket i skothornet bortatget. Blev faktiskt riktigt snyggt, och inte alls lika rörigt.

När jag var klar med detta spände jag riggen lite till, den hade slappat till sig lite nu när jag seglat med båten lite grand. Jag avslutade dagen med att ta en kopp kaffe till och en chokladdoppad donut. Dom är för jävla goda dom där donutsarna! :D

6.9 knop!

Igår var det dags att åka ut med Elftrinn igen. Det var jag, Jimmy och Johanna som skulle ut och vi började med att handla lite god mat. Nere vid båten förberedde vi seglen och bestämde oss för genuan denna dag. Efter att vi var ute ur hamnen och hissat seglen bar det så iväg söderut, mot Franholmen. Jag hade spanat in ön tidigare på Eniro (som med sina kartor, flygfoton och sjökort är ett fantastiskt bra planeringsverktyg) och det verkade inte vara några svårigheter att komma till med båten. Det märktes att det var söndag för det var många båtar som samsades på havet denna dag.

Franholmen

Med genuan uppe och en god slör var det återigen dags för en ny toppnotering, 6.9 knop denna gång! Vi höll god fart gentemot de andra båtarna och snittade runt 6 knop hela vägen ut till vårt slutmål. Värt att noteras är att vi faktiskt endast blev omseglade en gång på utresan!

Franholmen på GPS:en

Framme vid Franholmen rekade vi först lite och beslutade oss sedan för en plats där djupet verkade okej i närheten av en maxi 95:a. Dom var även hjälpsamma och tog emot våran förtöjningslina när vi lade till. Så fick jag även testa begskilarna som fungerade utmärkt, framför allt den vinklade. Den raka kilen var dock något sämre så den får bli reserv i framtiden, istället skall jag investera i ytterligare en vinklad så jag har två av dom.

Jimmy bär iland maten

Väl iland var det så äntligen dags att smörja kråset! Det blev chiabatta med oliver, keso, körsbärstomater och italiensk golfetta (mager superdupergod korv) och till det dracks det en kall pilsner. Efteråt var det dags för kaffe och chokladdoppade donuts! Mmmm... Livet är allt bra underbart! :)

Elftrinn

Trots att temperaturen i luften var närmare trettio var vattentemperaturen inte mer än 17.5 grad, och tyvärr för kallt för mig. Jimmy ville dock trotsa naturlagarna och visa sig lite mer från sin manliga sida (kanske för att Johanna var med) så han skulle naturligvis bada. Såg inte vidare njutningsfullt ut. Jag väntar gärna på att termometern visar 20!

Nästan 30 grader på land och 17.5 i havet

När klockan började närma sig halvsex började vi packa ihop för att segla hemåt. Till en början gjorden vi ett tappert försök att segla hem men vinden mojnade såpass att vi tillslut inte hade styrfart längre. Dags att starta motorn, som fick vara på resten av hemfärden. Tyvärr upptäckte jag under hemfärden att likrännan i bommen hade spruckit upp längs ut. Inte bra... Måste ha hänt under färden ut vid någon av gipparna? Får försöka fixa detta på något sätt. Skall nog förstärka med att surra ett rep eller kanske ett spännband runt bomen som håller ner seglet bättre och avlastar likrännan.

Att korsa en farled

Igår var jag och Jimmy ute med Elftrinn igen. Denna gången bar det iväg mot Fotö och Hönö. Vi hade kryss dit med perfekt vind och lyckade faktiskt få upp båten i hela 6.3 knop, nytt rekord. Seglen var bättre trimmade den här gången (med provisorisk cunningham på storen) och vinden gynnsammare. Skall nog se om jag kan spänna toppvanten och undervanten något varv till samt fixa cunningham till förseglet också. Gps:en är helt klart en välsignelse och var till stor hjälp när inloppet till göteborg korsades. Där döljer sig många skär och grund om man korsar på fel ställe.

Att prata i telefon och segla samtidigt?

När vi närmade oss Hönö kastade vi ankar i en liten bukt utanför stora Varholmen. Där käkade vi upp lite sillrester från midsommarfirandet, tog en öl samt en god kopp kaffe. När vi precis var klara och började smälta maten i solskenet märkte vi att vi böjade driva. Ankaret hade släppt från botten och vi gjorde några misslyckade försök att få det att fästa igen. Tillslut gav vi upp och eftersom vi drev i riktning mot ett grund packade vi snabbt ihop bordet och maten från sittbrunnen och startade motorn. När vi kört iväg en bit från grundet hissade vi seglen igen och seglade hemåt.

Stena Germanica ville inte släppa förbi oss!

Vi hade läns och slör hela vägen hem men när vi kom fram till farleden mojnade vinden något och den till synes gigantiska Kielbåten var på väg ut. Till en början trodde vi att vi kanske skulle hinna korsa farleden före färjan men eftersom vi endast gjorde runt 4 knop och färjan körde minst i tio så fick vi slå och åka parallellt med farleden ett tag. Det var nog tur det för strax var fäjan ikapp oss. Därefter fick vi vänta på ytterligare två stora conteinerbåter innan vi kunde korsa farleden och fortsätta hemåt. Det gjorde dock inget eftersom vinden tilltog och vi fick några extra fina kryssar under tiden!

I väntan på våran tur att korsa farleden

Före och efterbilder

Ni kommer väl ihåg hur Elftrinn såg ut från början? För att hjälpa er att minnas så har jag satt ihop lite före och efterbilder. Om inte annat så är det ju alltid kul att jämföra!

Hela utsidan på överbyggnade skrapades och slipades ren från fernissa och lack. Därefter betsades ruffsidorna och impregnerades med Intertox innan de oljades in med linolja. När oljan härdat fernissades mahognyn med åtta lager Schooner. Rufftaket lackades med två lager Pre-Kote samt tre lager Toplac.

Detalj av luckgaraget och mahognysargen i bakant av garaget. Själva garaget fick byggas helt nytt eftersom det gamla var helt genomruttet. Sargen gick dock att renovera.

Luckan till förkabinen hade spruckit och fick skruvas isär hel och hållet för att först limmas och därefter skruvas ihop igen. Skruvhålen pluggades och hela luckan behandlades sedan på samma sätt som ruffsidorna.

Partiet mellan det övre och lägre taket hade delaminerat och fick limmas ihop innan arbetet kunde fortsätta.

Kölbultarna stålborstades och tvättades rena med sprit. Därefter grundades de med tre lager zinkfärg innan de slutligen lackades med tre lager Danboline.

Samtliga rutor och ventiler fick nytt "glas"

Det gamla gasolköket byttes ut mot ett nytt spritkök